Peanut cupcakes

Peanut cupcakes

Grund

150 g mjölkfritt margarin

1,25 dl jordnötssmör

2,5 dl vetemjöl

1,5 tsk bakpulver

0,5 dl soja-/havremjölk

1,5 dl socker

2 tsk noeggpulver + 2 msk vatten

Topping I

0,5 dl jordnötssmör

225 g hasselnötsmassa

Topping II

Jättetunna Vegansnickers

Sätt ugnen på 175 grader. Rör margarin och socker poröst. I med jordnötssmör och blanda noeggpulvret med vattnet och häll i under omrörning. Tillsätt mjöl, bakpulver och växtmjölk lite i taget växelvis samtidigt som vispen går varm. Fördela smeten i muffinsformar och grädda i ugnen i 12-15 minuter.

Medan grunden gräddas kan Topping I röras ihop, det enda som behöver göras är att ingredienserna ska blandas väl. När dina muffins gräddats klart och fått svalna kan topping I bres på varpå du krossar dina Vegansnickers till halvstora bitar och strör över. Serveras kallt. Gärna med ett lika kallt glas sojamjölk. Tadaa!

Mojo Rojo och de marinerade kikärtorna

Titeln på detta inlägg låter nästan som en barnbok kom jag på nu. En fin barnbok tänker jag mig. Mojo Rojo är ung och rebellisk och eldig medan hennes polare kikärtorna är lite mer laidback och gillar att filosofera och flanera. Men det fina är att de kompletterar varandra bra. De bildar så småningom ett hippiekollektiv och reser ut i världen och gör knasiga saker. Det finns 7 böcker än så länge. Den 3:e handlar om djungeln. Den är fin.

Nu: mat.

Mojo rojo

1-2 tsk chilipuré

1 röd paprika

10 romanticatomater

3 msk olivolja

0,5 tsk salt

1 msk citronsaft

halv solovitlök

halv msk spiskummin

Mixa alltsammans och smaka av. Servera kall. Gärna till potatis.

Kikärtorna marinerades i några timmar i 0,5 dl av husets bästa olivolja, 0,5-1 msk crema di balsamico, 0,5-1 msk puré av soltorkade tomater, lite salt, 1 finhackad röd steklök.

Till detta potatis som ugnsrostats med gräslök o lite andra kryddor, och sedan en kompott på fänkål, lök, äpple och morot. Det var gött.

Förlåt för den flummiga inledningen förresten. Hade egentligen tänkte skriva om Mojo rojo och hur jag upptäckte denna fantastiska röra på kanarieöarna och hur jag först nu vågat mig på en egen variant som förövrigt blev riktigt bra. Det var vad jag hade i åtanke men så skrev jag titeln och vips så var tankarna bort.. oh well...

över&ut!

Friday is Pieday!

Så här görs en snorbra paj!

1) Gör det här pajpajpaj-skalet.

2) Blanda ihop följande i en bunke:

450 g tofu

1 skalad och riven majrova

1 riven zucchini (kanske spara några skivor till dekoration)

1 finhackad gul lök

salt

peppar

dragon

rosmarin

persilja

eventuellt en liten skvätt sojamjölk också om det skulle visa sig att blandningen känns för smulig

3) Fyll skalet med blandningen, dekorera om du känner för att vårda pajens yttre.

4) In i ugnen på 200-225 grader celsius i sisådär 45 minuter.

5) Låt pajen svalna av en tag (så himmelens tradigt att bli överpepp och bränna tungan och sen inte känna smaken ordentligt), käka.

Eller så gör man bara en pajpajpaj, den var också snorbra!

Polentavariant

Polenta är, när det tillagas rätt, nästintill helt obeskrivligt gott. Dock så tycker jag att det är lite som att gå balansgång när det kommer till att tillaga polenta, ständigt vippas det fram och tillbaks mellan succé och misslyckande. Resultatet är oftast smått oklart fram tills att första tuggan tagits. Av denna anledning har jag varit hiskeligt dålig på att experimentera med polenta. Varför äventyra någonting som är svårt och oberäkneligt på grundnivå? Men kanske är det just där jag tänkt fel? Minimalism är ju inte nödvändigtvis det mest simpla. Kanske behöver jag bara lite utflykter i polentaland för att bli mer säker...

Sist så kavlade jag upp ärmarna och tänkte att: "Nej, nu kokar jag polentan i sojamjölk istället för vatten, kryddar upp med mer chermoula än socialstyrelsen rekommenderar och rostar polentan i stekpanna när den svalnat och stelnat istället för att steka som jag brukar göra i vanliga fall...". Skjut från höften.

Kan bara säga som så att det blev krämigt och frasigt på samma gång och det kändes som en av mina topp 5 polenta-upplevelser. Och det säger inte lite det. Sen var det i och för sig väldans trevligt med bladspenat, kikärtor, körsbärstomater och rött äpple till, men polentan var nog ändå tallrikens gigant.

365DagarsBlogg aka Tofubiffar del 5 vs. All about the sauce del 4

Idag fyller denna blogg 1 år! Känns rätt märkligt när jag tänker efter. Känns nästan som att det måste varit betydligt mer än 365 dagar sen det hela drog i gång. Har bland annat utvecklats löjligt mycket i köket (inte som i att jag är fullärd eller att jag på något sätt uppnått min fulla potential, men kollar jag tillbaks på vad och hur jag lagade för bara ett år sedan ser jag en viss skillnad...) och personer som jag för ett år sedan hade väldigt svårt att se äta ens vegetarisk mat utan att rynka ordentligt på näsan kommer ibland fram till mig och pratar vegansk mat med positivt tonläge och frågar om tips. Pepp helt enkelt!

Tänkte hur som helst fira det hela med ett battle! Precis som rubriken lyder; Tofubiffar del 5 vs. All about the sauce del 4 (slår på stora gong-gongen och låter kombattanterna göra upp om den ärofyllda titeln)!

Saffranssås

En halv kålrabbi

en halv förpackning Tofutti Sour supreme

0,5 g saffran

1-1,5 dl sojamjölk

salt

peppar

olja

Skala och tärna kålrabbin, stek tärningarna i olja i en kastrull och tillsätt saffran, peppar och salt. Rör ner tofutti sour supreme när kålrabbin börjat mjukna och när sour supremen "runnit ut" och börjat puttra kan sojamjölken tillsättas. Rör om ordentligt, låt puttra på eftervärme i någon minut eller så, och servera sedan med vad som nu trivs på just din tallrik.

Tofuchilibroccolibiffar

250 g naturell tofu

1 röd chilifrukt

1 broccolistånd

0,5-1 dl havregryn

salt

peppar

sukiyakisås

Mosa tofun i en bunke, finhacka chilin och häll ner i bunken. Skär upp broccolin i mindre bitar, koka i lättsaltat vatten tills de mjuknat en aning. Häll av broccolivattnet och blanda ner broccolin i bunken tillsammans med havregryn. Tillsätt sukiyakisås och knåda ingredienserna till en stabil massa. Smaka av med salt och peppar, forma till biffar och stek på hög värme.

Broccolistammen ska såklart inte komma till spillo, nej den kan ju rivas och användas i sallad. Det gjorde jag och hade i tomat också och lite annat gott i salladen och kokade upp lite pärlcouscous.

Vem vann då? Såsen eller biffen? Det blev en jämn kamp, och inte tal om någon knock-out... Men den slutgiltiga vinnaren måste nog ändå vara saffranssåsen, på poäng. Kanske lite tack vare att jag älskar saffranssmaken och äter den otroligt sällan så när det väl sker är det svårt att inte överväldigas av den.

Får nog ändå säga att det var en måltid god nog att fira bloggens 1årsdag!

Pizza med Béarnaisesås & Seitan

Förra månaden hookade jag och två kamrater upp och bakade pizza! Det bidde en pizza med tomatsås, surdegsbotten, gul&röd paprika, kastanjchampinjoner, hemmagjorda seitanstrimlor, tomat och béarnaisesås. Hur flippin' gott som helst.

Béarnaisesås

2,5 dl soja/havregrädde

2 msk vetemjöl

1,5 dl mjölkfritt margarin

dragon

1 msk citronsaft

gurkmeja

1 grönsaksbuljongtärning

Smält margarinet i en kastrull, vispa ner mjölet pö om pö. Akta dig för klumpar. Häll på sojagrädde och fortsätt vispa och låt koka upp. I med buljongtärningen. När såsen börjat tjockna tillsätts övriga ingredienser under omrörning. Smaka av.

Den uppmärksamma och vegobevandrade läsaren kanske känner igen receptet ovan en aning. Och mycket riktigt - det är ett recept som nästan kopierats rakt av från suveräna kokboken "Vego Deluxe", endast små modifikationer utfördes. Skulle såsen smaka för salt kan den spädas ut lite med hjälp av sojamjölk (sältan från buljongtärningen kan variera en hel del).

Vissa kanske tycker att det är rätt whitetrash och flottigt att käka pizza med béarnaisesås, och visst det får folk tycka.. Men på riktigt - prova! Det är inte riktigt samma sak att glida in på Hepatitens Pizzeria och beställa en pizza med "béa" som att göra egen. Just sayin'.

Vi gjorde två plåtar och krängde båda samma kväll.

Celebratin' JuicedayTuesday

Mer juice! Denna gången gjorde jag på följande sätt:

1 mango

5 päron

en liten skvätt citronjuice

Centrifugerade fram så mycket juice ur päronen och mangon som min maskin förmådde, varpå jag droppade ner lite citronjuice i juicebringaren för att bredda smakupplevelsen om så bara en aning. Sen drack jag.

Pimp yo pasta!

Cashew&tofuricotta

150-200 g tofu

1,5 nävar rostade och saltade cashewnötter

en halv kruka färsk basilika

grovmalen svartpeppar

någon matsked god, smakrik olivolja

en skvätt citronjuice

eventuellt lite extra salt

Mixa cashewnötterna tills de antagit en smulig konsistens. Smula ner tofu, tillsätt olivolja och citronjuice och mixa ytterligare lite. Riv basilikabladen och rör ner tillsammans med peppar. Smaka av och tillsätt eventuellt lite salt.
Pastarätter i sig är ju oftast väldigt goda som de är, men ibland kan jag ändå känna att det blir lite för mycket vardag över det hela och att jag vill lyfta måltiden ett snäpp eller två. Då händer det att jag gör ett ordentligt lass cashew&tofuricotta och får ett brett leende på läpparna.

Chipotleschickling

Chipotlesalsa

1 röd chilifrukt

6 medelstora tomater

2 krm kanel

0,5 tsk salt

1 msk socker

1 msk tomatpuré

Rensa bort chilifruktens frön (glöm inte att ha plastpåsar på händerna, chili kan bränna som få och man vet aldrig var fingrarna hamnar...), och skär sedan upp chilin i mindre bitar och rosta lite lätt i en stekpanna. Skär upp tomaterna och rör ner dessa i pannan, låt puttra i några minuter. Mixa blandningen slät tillsammans med övriga ingredienser i en matberedare. Klart!

Så görs alltså själva chipotlesalsan, om suget för chipotleschickling finns är det bara att fortsätta genom att finhacka en gul lök och steka denna tills den börjar bli genomskinlig. I med 1 paket av Veggos istället för kyckling och stek tills bitarna fått lite stekyta. I med chipotlesalsan, låt alltihop götta ihop sig i några minuter på lite lägre värme och servera sedan. Gärna tillsammans med pärlcouscous, zucchini, haricotes verts, paprika och selleri.

Utvärdering av Sojaosten med ädelostsmak

Som jag skrev för ett tag sen så hittade jag en, så vitt jag förstått det hela, ny sojaost, med den påpassliga smaken ädelost. När jag var yngre gillade jag aldrig ädelost, gillade knappt ost alls. Men av någon anledning har jag blivit betydligt mer nyfiken av ostar och dylikt sen jag slutade äta ost. Kanske låter lite konstigt men så är det. Fast å andra sidan fanns det rätt mycket inom mat som jag hade svårt för som liten men som jag gillar nu. Min enda fiende som består från barndomen är nog pepparrot. Jävulens gåva till smaklökarna. Nog om barndomsminnen och sura uppstötningar. Nomumu's sojaost med ädelostsmak skulle det handla om!

Jag ugnsrostade rödbetor och sötpotatis och slängde i den rivna sojaosten mot slutet, så att allt fick lagom ugnstid. Till det spisades en sallad på pak-soi, päron, valnötter och en liten vinägrett. Och hur smakade Nomumu då?

Den var faktiskt riktigt god. Krämig och fin och lagom smältig. Den hade i och för sig ganska gott sällskap på tallriken också, men en viss del av måltidens göttighet måste nog ändå tilldelas nomumu. Det enda som jag kan känna var lite synd var att den inte smakade jättemycket ädelost. Det fanns ju nyanser av ädelost, men att säga att det var ädelostsmak kanske var lite att ta i. With a hint of ädelost hade kännts bättre. Jag hade ju pumpat upp förväntningarna så pass mycket att jag fantiserade om att det skulle smaka som tofulines mjuka ädelsojaost fast kanske med snäppet mer ädelostsmak, men icke. Men gött var det ändå, tyckte att den stod sig bra mot cheezly-ostarna (är det kanske Redwood som gör nomumu också? väldigt lik förpackning, form och smaken känns också som att det hade kunnat vara en ny cheezlysojaost i alla fall..), men den har, precis som alla andra sojaostar jag smakat, en bit upp till giganten Vegusto.

Chocolate-chocolate Cupcakes

grund:

100 g mjölkfritt margarin

2 tsk noeggpulver + 1,5 msk vatten

2,5 dl socker

1,5 dl vetemjöl

4,5 msk kakao

1 tsk vaniljsocker

1 krm salt

topping:

50 g mjölkfritt margarin

1,5 msk vetemjöl

0,5 dl socker

1,5 msk kakao

1 dl sojamjölk

1 dl havre/sojagrädde

Grund:

smält margarinet i en kastrull på svag värme. Vispa ihop noeggpulver med vatten och rör ner i kastrullen tillsammans med socker när margarinet smält. Rör därefter ner mjöl, kakao, vaniljsocker och salt. Fördela smeten i muffinsformar (fyll up ungefär 3/4 av varje form) och grädda i ugnen 175grader/15minuter. Låt svalna.

Topping:

Smält margarineti kastrull. Tillsätt mjöl, socker och kakao o rör ihop. Tillsätt mjölk, grädde o låt koka ihop tills det tjocknar en aning och antar en bredbar konsistens. När grundmuffinsen svalnat och stelnat lite kan man bre på topping och ställa in i kylskåpet så att allting stelnar och göttar ihop sig. Servera cupcakesen kylda.

Nu kanske ni tänker; "mååh, vad snålt med så lite topping på cupcakesen", men då får jag be er att tänka om. Ty dessa muffins har en tendens att bilda en krater i mitten och denna krater fyller man ju sedan upp med topping. Så även om det kanske ser mesigt ut på bilden ovan kan jag försäkra er om att den del av toppingen som syns endast är toppen av ett isberg.

Över&ut.

Långkok

Så här kan det gå till när det vankas soppa och det finns en önskan om att denna ska bli något lite extra. Ja, vad finns det att göra för att piffa till en soppa utan att för den sakens skull lägga ner oproportionerliga summor pengar på projektet? Ett tips kan vara att tillaga en egen fond, om tid finns vill säga.

Spara smårester (gärna några hundra gram) från din matlagning i en påse i frysen. Blir det en liten lökstump kvar som du inte vet vad du ska ha till? Kasta den i frysen istället för soptunnan. Själv verkade jag ha samlat på mig en blandning på rödlök, gul lök, morötter, pumpa, paprika, tomat, fänkål, palsternacka, rotsellerie, äpple, zucchini, purjolök, kålrot, och kanske lite annat också som jag glömt att det har hamnat där.

Stek blandningen tillsammans med lite salt, persilja, timjan och i olja i en kastrull.

Slå sedan på hett vatten och låt det koka...

...och koka...

...och koka tills de ursprungliga beståndsdelarna knappt går att urskilja mer och violà, du har din fond.

Sen är det ju bara att göra soppa! I mitt fall blev det soppa på potatis, morötter och lök som alltsammans ugnsrostats i förväg, majskorn, selleriestjälkar, vitt vin, ovan nämnda grönsaksfond, koriander, gurkmeja, salt och peppar. Till det bröd med tysk tomatpastej och tysk sojakörv. Fina grejer.