Jordnötstofu, upp som en sol ner som en pannakauga

På härliga Veganz i Berlin fanns någonting i kylfacken som snabbt fångade min uppmärksamhet. Vilket i ärlighetens namn ska ges en eloge, butiken var verkligen så proppfylld med produkter att ögonen blev vimmelkantiga och jag missade förmodligen flera guldklimpar. Men där låg den - jordnötstofu av märket Kato. Jag älskar tofu och jag älskar det mesta med jordnötter, så när jag såg tofupaketet var jag bara tvungen att nappa.

Jag tänkte att jag skulle göra något alldeles särskilt med tofun, så jag snodde inspiration från bästa norska veganmisjonen och gjorde så kallad snaddertofu. Eller kikärtspanerad tofu.

200 g jordnötstofu
0,5 dl kikärtsmjöl
lite gurkmeja
en nypa salt
0,5 tsk spiskummin
cayennepeppar efter smak

Blanda de torra ingredienserna väl i en bunke. Smula tofun i grova bitar, rulla dessa ordentligt i paneringen så att de täcks helt och hållet. Stek i olja några minuter under omrörning. Använd gärna rikligt med olja och relativt hög värme. Servera när de små tofuklimparna börjat få färg.

Till åt jag sötris, mango&kokossås samt sallad på sockerärtor, vårlök, persiska och rostade cashewnötter och pumpafrön. Så med måltiden blev jag väldigt nöjd, men det var inte de små jordnötsbitarnas förtjänst.

Den enda skillnaden jag upplevde hos tofun jämfört med vanlig tofu var att den innehöll en del små jordnötsbitar som mest kändes... degiga. Och inte särskilt smakrika. och de trillade mest ut ur tofun. Så receptet är ett hett tips men produkten... nja. Inte värt pengarna. Använd vanlig, fast och naturell tofu istället.

Produkttest: Champinjonfylld tortellini

När jag var i Berlin besökte jag Veganz. Väl där betedde jag mig givetvis som Billy the Kid i en skjutjärnsbutik. Fejkfetaost, schweizisk krokantcholad, fruktkonfekt med smak av rabarber och jordgubb och liknande varor hivades ner i i kundkorgen i en rasande fart. Tänkte dela med mig av finfina upptäckter och saker man hade kunnat avstå från utan att gråta floder. Först ut: champinjonfylld tortellini från franska Pural.

Var på förhand ganska rädd att det skulle smaka värsta sortens budgettortellini, men tji fick jag. Efter att ha kokat de små pastaknytena helt enligt anvisningarna lät jag gaffelns vassa spetsar borra genom ett smakprov. Lagom al dente och fin champinjonsmak som får komma fram ordentligt. Egentligen hade jag velat att de skulle vara lite krämigare i sig själv, men förutspående som jag ibland är så anade jag att detta skulle saknas. Därför spisade jag med havregräddstuvad fänkål och rödlök plus strimlad soltorkad tomat.

Inte godaste pastan jag ätit (hemmagjord sparkar såklart ändalykt), men ändå över förväntan. Skulle säkert inhandlats då och då om det fanns i butik här i Sverige. 3 starka solstrålar av 5 möjliga blir det.

Broccolisoppa med risoni och vita bönor

400 g broccoli
1,5 dl risoni
4 dl havregrädde
1 gul lök
torkad mejram
havssalt
svartpeppar
ca 1 liter vatten
3 dl kokta cannellinibönor
olivolja
eventuellt färsk citron

Finhackalöken och stek den tillsammans med mejram i olivolja. Tillsätt broccoli och risoni, och häll ner vatten efter en liten stund. Låt koka drygt 10 minuter. Rör ner havregrädde och bönor, smaka av med havssalt och nymald svartpeppar. Kanske en skvätt citronjuice eller lite rivet citronskal på toppen. Låt dra i minst 10 minuter under lock.

Är du med mig till Berlin?

Åkte en liten sväng till Berlin. Hade ett par fantastiska dagar där och en mycket mätt mage när jag kommit hem igen. Såhär gick det till.

På Mainzerstrasse 18, i mysiga Friedrichshain, ligger Ohlala Tartes shop (man kan ta sig dit med hjälp av U5, hoppa av på Samariterstrasse så är stället någon minuts prommenix bort). Ett helveganskt ställe med fransk inriktning och retro inredning. Vilket i realiteten innebär pinuppor, grammofonspelare, mängder med olika sorters quiche och så vidare. Riktigt trevligt litet ställe. Vi åt bland annat quiche på soltorkad tomat och kronärtskocka, quiche på sauerkraut och rökt tofu (oväntat god kombination!) plus en chocolatechocolatecake (det vill säga kladdkakstårta med chokladmousselager, rå kakao på toppen och kanderad mandel på kanten..). De hade även brunchmöjligheter där man fick välja och vraka på en liten buffé med en rad olika läckerheter till lätt överkomlig penning. I brunchen ingick bland annat speculoos -tiramisu - ping Gaashud & Kotten (smakade dock inte, vågade inte). Bra priser, riktigt bra mat och kaka. Svårt att inte dela ut 4 av 5 små solstrålar.

Nästa ställe vi stack till var Viasko, oerhört mysig restaurang som blandar krogkänsla med lyxigheter och tysk husmanskost. Typ. Allt veganskt och en lokal så får dig att tänka att du är med i en inspelning av sagan om ringen (på ett bra sätt, shire). Viasko ligger på Erkelenzdamm 49 i Kreuzberg och du hittar tillexempel dit genom att ta U1 och hoppa av på Kottbuser Tor.

Där käkades gräddstuvad gnocchi med marinerad tempeh. Värt varendaste cent.

Samt pumpa&seitan-ragout inbakat i smördeg och serverat med kastanj, rödvinssås, apelsin och tranbärspuré.

Till efterrätt spisades tiramisu. En riktigt bra sådan dessutom, krämig och saftig utan att bli degig. Svår balans men Viasko lyckades och serverade härligheten med hallonsås och citronmeliss, som knappast gjorde saken sämre.

Punkterna på Viaskos pluskonto var många. Oerhört tilltalande lokal, mycket god mat med fantastisk balansering av smaker och aromer och sist men inte minst den trevligaste personalen sedan jag minns inte när. De var så vänliga och söta och försökte inte sälja för säljandets skull utan varnade för stora portioner (med all rätt). Huvudrätterna var så bra att det blir 5/5 bara där. Att få smaka en riktigt bra tiramisu på restaurang var också uppskattat även om jag tycker att huvudrätterna var strået vassare.

På Gärtnerstrasse 11 i Friedrichshain ligger Der Eisbärliner. Det är inget helveganskt ställe och inget ställe som jag skulle gå till om jag bara hade en dag i Berlin, men vi behövde fylla på depåerna och var alldeles i närheten och då var det trevligt att de säljer vegansk apfelstrudel, varm choklad med vispgrädde, våfflor, glass etc. Det låg alldeles intill trevliga loppisen i boxhagener platz så läget blev helt och hållet avgörande.

Vill egentligen inte negga för hade detta stället legat i Skåne hade jag säkert varit stammis men i Berlin är det lite annan standard. Dessutom var personalen inte särskilt trevlig och man såg liksom i ögonen på personen bakom disken att det är inte det här personen brinner för eller egentligen vill göra. Och det drar ner upplevelsen, kan jag tycka. 3 av 5 solstrålar blir det men inte mer, och knappt det.

Sist jag var i Berlin käkades det en del på Yoyo foodworld, och sedan dess har det öppnat ett Vego foodworld. Det ligger på Lychener strasse 63 i Prenzlauerberg (U2 Eberswalderstrasse) och jag antar att det är samma kedja som yoyo för det mesta var sig likt. Med andra ord massvis med veganska burgare (30 stycken på menyn, närmare räknat.. känns nästan lite surrealistiskt när jag i vanliga fall blir smått lycklig bara av att se något helt veganskt på menyn), men även pizzor, gyros, tysk husmanskost etc. Flottig vegansk snabbmat helt enkelt och är det vad man är sugen på så finns det inte många ställen som överträffar utbudet.

Vi åt en sumatraburgare med jordnötssås och extra ost, en klassisk saftig cheeseburgare i vegantappning och beställde därtill in en bricka hemmagjorda pommesfrites plus två såser. Vi ville egentligen ha deras hemmagjorde avocadomayonnaise eftersom jag hört att den ska vara krämigare än latinamerikansk smörsångare men det var det andra som också hört, för den var tyvärr slut.

Detta är inte det fancygaste av ställen, men ibland är det inte det man är ute efter. Är man ute efter burgare är detta lätt en 4/5.

Lucky leek var stället jag på förhand hade högst förväntningar på. Hört så mycket fint om stället och när det väl var dags att hoppa på U2 och stiga av vid Senefelder platz, Prenzlauer berg, kan jag inte påstå annat än att mitt hjärta slog lite snabbare än vanligt. På Kollwitzstrasse 46 tog personalen emot kvällens gäster i en mycket liten, men väl inredd lokal. Det var en cello ombyggd till vinställ, artigt hälsande och fördrink.

Sedan var det seitanmedaljong med vallmokrocketter och pumpa-cordon bleu. Båda utsökta.

På Viasko var huvudrätterna huvudnumret och efterrätten otroligt god men ändå lite av en sidekick, men på Lucky leek kändes det precis tvärtom.

Det blev nämligen smakkavalkad i gommen av nougattartlett, mangopuré, mörk choklad, bär, vitchokladglass och plommoncheescake. Trodde ett tag att det skulle bli för mycket eller kännas plottrigt men icke. Tror det spenderades lika mycket tid till efterrätten som till varmrätten eftersom det var så underbart att bara få sitta där och njuta av små skedar med alla olika smakkombinationer.

Varmrätten kändes lite dyr, men efterrätterna vägde upp så det räckte och blev över och jag får nog ge 5/5 solstrålar här också, även om varken Lucky leek eller Viasko riktigt når upp till den nivå jag upplevde på Manna Cuisine i London. Det finns grader i himmelen.

På Café Freckles (dvs "kafé fräknar"), i Kreuzberg, går det mesta i ljusblått. Du hittar det på Nostizstrasse 33 och kan exempelvis ta dig dit via U7 om du är på hugget och hoppar av på Gneisenaustrasse.

Väl där kan man avnjuta galet krämiga örtpaninis med vegansk ost, körsbärskaka etc. Perfekt mysigt fik om man vill sitta och plugga, läsa, skriva vykort eller smida planer. Trevlig, tillmötesgående personal, intressant litteratur och spartansk men charmig inredning finns där till ditt förfogande.

Det vore tjänstefel att inte besöka Veganz när man är i Berlin (Schivelbeinerstrasse 34 is the place to go, ta U-bahn eller S-bahn till Schönhauser Allee i Prenzlauerberg). De utger sig för att vara ett veganskt supermarket med över 6000 sorters produkter och kafé med bagels och kakor/tårtor i samma byggnad. Supermarket tycker jag personligen är att ta i, för det associerar i alla fall jag med butiker av varuhusliknande-karaktär, men en butik där de tryckt in mer veganska produkter du kan räkna till stämmer bra. Jag gick lös som en snorunge i godisbutiken med valfri förälders kreditkort i näven. Köpte till exempel fruktkonfekt med smak av rabarber och jordgubb, fejk-fetaost, jordnötstofu, kinesisk choklad med gojibär och massa annat. Värt att veta är att Veganz inte är det enda att ha koll på i det här kvarteret. Bredvid Veganz ligger en klädbutik med djur-&miljövänliga kläder (all vegan) och bredvid den butiken ligger en vegansk skobutik. Ett litet vegostråk helt enkelt.

Dessutom hade vi tänkte gå och äta på Kopps som är ett vegan fine dining-ställe som lär hålla hög klass men de hade hyrt ut hela stället till något företag när vi ville dit. Ville också gå på Funk You, men de hade stängt fast än de dagen innan muntligen intygat att det skulle vara öppet. Och så ville vi gå på Sfizy, Jivamukti, Vöner, Café Vux (Kafé Räv!), Die Rebellion des Zimtsterns och ett gäng ställen till men hur ska man hinna det på en gång. Tur att Berlin finns kvar och min kärlek till stade lever och frodas. Åk dit. Puss.

Pepparkaksstracciatella

Jag vet. Julen är slut, men det betyder inte att pepparkaksbeståndet är det. Av någon konstig anledning blir det massa smulor, småbitar men väldigt få hela fina pepparkakor kvar mot slutet, och det är ju precis som med chipsen. Det smakar inte lika gött när det är småbitar. Obestridlig fakta. Men för den sakens skull ska vi inte anse pepparkakskrosset vara helt odugligt.

Pepparkaksstracciatella
1,75 dl sojavispgrädde (alpro airy & creamy)
ca 1/2 msk socker
50 g mörk choklad
1 näve pepparkakskross
0,25 dl vaniljsoyghurt

Vispa grädden några minuter tills den börjar fluffa till sig ordentligt. Blanda ner grovt hackad choklad, pepparkakskross, socker och soyghurt och fortsätt vispa tills allt blandats ordentligt. Släng in smeten i glassmaskinen och låt den snurra runt kalaset i ca 15 minuter. Servera direkt.

God jul

Så här såg jultallriken som jag åt igårkväll ut. Så till alla som oroar sig för att jag går miste om julbordets härligheter eller att jag skulle magra av, don't worry. Allt är som det ska.

Det är lite lustigt egentligen, för vi hade kommit överens om att vi i år inte skulle göra ett stort julbord med närmare 15 olika smårätter. Vi skulle istället göra det hela mer som en vanlig måltid, måhända med lite extra lyxigheter i kanterna och inspiration hämtad från julbordet. Hellre flera fina måltider under julledigheterna än att äta samma mat en vecka i sträck. I den frågan var vi eniga redan tidigt på höstkanten men så närmade sig den 24e och det började bli dags att sätta sig ner och bestämma sig för vad som faktiskt skulle smeka våra gommar på julafton. Vissa saker plockar man bara inte bort, och andra saker lät så spännande att de tvunget skulle vara med och helt plötsligt satt vi där igår med ett fullproppat julbord igen. Kanske blev det till och med lite mer i år än hur det brukar se ut i vanliga fall. Ett kapitalt misslyckande, som så här i efterhand ändå känns väldigt härligt.

Pistage&dillpesto:
2,5 dl skalade, rostade och saltade pistagenötter
ca 0,75 dl fin olivolja
ca 180 g färsk dill
en skvätt balsamvinäger
1/2 solovitlök
en nypa havssalt

Mixa nötterna till ett relativt fint pulver i en matberedare, rensa bort dillstjälkarna. Tillsätt dillen och fortsätt mixa tills dillen och pistagen blandats väl. Häll ner olja samt pressad vitlök och fortsätt mixa, smaka sedan av med balsamvinäger och salt.

Soltorkad tomathummus:
12 st soltorkade tomater (med fördel inlagda)
275 g kokta kikärtor
0,5 dl olivolja
citron
salt
svartpeppar
1/2 solovitlök
eventuellt vatten

Mixa tomaterna till en slät puré med hjälp av en mixerstav. Tillsätt ungefär hälften av kikärtorna och fortsätt mixa tills allt blandats väl. Häll därefter ner olivolja, resterande kikärtor, pressad vitlök och färskpressad citronjuice efter behag och mixa återigen till slät konsistens. Smaka av med salt och svartpeppar. Späd eventuellt med lite vatten om konsistensen känns alltför fast.

Apelsinmarinerade morötter. Vet att detta inte ser mycket för världen ut, men ibland kan de ljuvligaste smakeskapaderna gömma sig bakom relativt sparsmakade bokomslag.

3 normalstora morötter
2 apelsiner
2 tsk brunt farinsocker
en nypa salt
1 tsk olivolja

Skala morötterna och skär i sneda slantar. Låt morotsslantarna koka i några få minuter, så att de fortfarande har klart tuggmotstånd men inte för den sakens skull är råa. Häll av vattnet och låt morötterna svalna en aning. Blanda i en skål färskpressad apelsinjuice, farinsocker, salt och olivolja. Vispa tills farinsockret löst sig helt i vätskorna. Rör ner morötterna i marinaden och låt det hela stå i kylen minst några timmar innan servering. Rör om då och då. Servera svalt.

Astrid&apornas prinsesskorv, falafel och hemmagjorda göttebullar på röda linser, hasselnöt och välnöt med smak av mejram och koriander.

 En nykomling var denna - dragonsenapen. Aldrig smakat förr och blev överraskad men glad när jag fick syn på den vid julbordet. Fantastiskt god smak, enda invändningen jag har är att den var så intensiv och koncentrerad att den blev rätt svår att dosera.

 Saffransrisoni med persilja och marinerade kronärtskockor.

 Den klassiska och högst oundvikliga potatisgratängen.

 Senapsaubergine, enligt det gamla goda receptet.

Rödbetssallad:
8 små rödbetor
1 äpple
1 dl sojamjölk
1 dl havregrädde
2 dl solrosolja
1,5 msk skånsk senap
en liten skvätt vitvinsvinäger
salt
peppar
chilipulver eller cayenne

Koka rödbetorna med skal på tills de glider av en gaffel när du provsticker. Skrapa av skalet, skär betorna i stavar eller tärningar och låt svalna. Häll under tiden upp havregrädde, sojamjölk, vinäger, olja och senap i ett högt, smalt kärl och mixa med en mixerstav i någon minut. Smaka av med salt, peppar och chili och fortsätt mixa. När du har en krämig jämn konsistens är det dags att tärna äpplet för att sedan blanda äpple, rödbeta och dressing i en skål. Låt stå kall fram tills servering.

Förutom detta hamnade senapsgriljerad rövfri skinka och gourmetkorven ÅH (båda från astrid & aporna) plus den obligatoriska rödkålen som syns på översta bilden.

Pepparkaksformar med chokladmousse och kaneldoppad apelsin

På måndag är det julafton, och det blir ju som vi alla vet ingen riktig jul om vi inte vältrar oss i gottigheter. Socker, julklappar och granbarr om vartannat, den berömda lager-på-lager-principen gäller även här.


Men hur ska vi gotta oss? Ska vi gotta oss i det gamla traditionella för att det helt enkelt alltid varit så, eller kan vi kanske unna oss att vara lite nytankande? Skapa nytt. Nya traditioner och kreationer. Det vill jag. Därför gjorde jag pepparkaksformar fyllda med chokladmousse och toppade med kaneldoppad apelsin. Jag tror på att remixa.

Pepparkaksform:
ca 25 st normalstora pepparkakor
ca 75 g mjölkfritt margarin
ca 10 st muffinsformar

Sätt ugnen på 175 grader celsius. Krossa eller mixa pepparkakorna till ett fint pulver. Smält margarinet och häll ner i pepparkakssmulet, blanda ordentligt. Tryck ut smeten i formarna (tryck upp ordentligt på kanterna så att du får plats med mycket chokladmousse). Sätt in formarna längst ned i ugnen, och ta ut efter 5-6 minuter. Låt formarna svalna.

Chokldmousse:
200 g mörk choklad (ca 50% kakaohalt)
0,5-0,75 dl sojavispgrädde (jag använde alpros visp-variant men det funkar säkerligen finfint med vilken vegetabilisk efterrättsgrädde som helst)

Smält chokladen i ett vattenbad, rör ner grädden när det inte finns några chokladklumpar kvar. Blanda väl. Häll upp mousset i pepparkaksformarna och ställ in i frysen en stund tills mousset stelnat en aning.

Kaneldoppad apelsin:
1 apelsin
socker
kanel

Blanda dubbelt så mycket socker som kanel i en skål, skär apelsinen i lämpliga bitar och doppa ordentligt i kanelblandningen så att apelsinens fruktkött täcks helt. Dekorera bakelserna.