Kyllingdrumsticks

Hittade veganska chicken drumsticks av märket Lamyong och kunde bara inte hålla mig.

Det visade sig vara en bit sojabaserat fejkkött på en citrongrässtjälk, inget mer inget mindre. Det var ganska trevligt att få uppleva toner av citrongräs med varje tugga utan att det tog över. Efter en liten stund i ugnen fick de en fin gyllenbrun, krispig yta och dofterna skvallrade om ett lyckat köp. Men fejkköttet i sig var lite tamt kryddat, smaklökarna satt hela tiden redo i sina startgropar och väntade på det där som skulle kittla till. Vad som helst egentligen, lite extra sötma, syrlighet, sting, någonting bara! Men icke. Gott var det ju ändå men förhoppningarna var nog lite väl uppskruvade.

Till åt jag en sallad på bok choy, morot, sugar snaps, vårlök och jordnötsdressing.

Jordnötsdressing:
1 msk naturellt (helst hemmagjort) jordnötssmör
4 msk vatten
färskpressad limejuice från 1/2 lime
1 tsk tamari
en nypa muscovadosocker
eventuellt en liten nypa salt

Häll upp samtliga ingredienser i en skål, vispa försiktigt ut alltsammans tills jordnötssmöret löst sig helt i vätskorna och inga klumpar finns kvar.

Denna dressing tjocknar ordentligt i konsistensen om den får vistas i kylen en stund, vilket går att utnyttja eller undvika beroende på preferens.

RAW PB&J-CAKE

Botten:
200 g valnötter
12 färska dadlar
vanilj från en halv vaniljstång

Mixa valnötterna till ett pulver, kärna ur dadlar och skrapa ur vaniljstången och tillsätt dessa. Fortsätt mixa tills blandningen nått en någorlunda jämn konsistens. Blanda eventuellt ner en halv näve hackade valnötterna om du uppskattar lite chrunch. Bred ut i bottnen av en form.

Jordgubbslager:
3,5 dl macadamianötter
1,5 dl färska jordgubbar
en nypa havssalt

Blötlägg macadamianötter i 4 timmar. Häll av vattnet och låt droppa av ordentligt. Mixa med jordgubbarna och lite salt.

Bred ut över bottnen. Ställ in i frysen tills jordgubbslagret satt sig.

Topping:
Färska jordgubbar
Jordnötssmör

Dekorera efter egna preferenser.

Ekologisk mungbönsfettucini med avokadoalfredo

Hittade pasta gjord på inget annat än mungbönor och vatten på min lokala butik. Har läst om fenomenet tidigare men aldrig haft ett paket inom räckhåll, så när det slutligen hände kunde jag såklart inte riktigt hålla mig. Den fick följa med hem varpå planerna började smidas. Å ena sidan vore det tråkigt att dränka pastan i massa andra kraftiga smaker och undgå att faktiskt känna dess sanna smak. Samtidigt vore det ju tråkigt att göra något allt för sparsmakat när jag nu väl ska testa. Jag vände mig efter en del grubblerier till avokadon för svar.

Mungbönsfettucini med avokadoalfredo:
2 portioner mungbönsfettucini
1,5 mogna avokadofrukter
halv citron

1 tät eller 2 lite glesare färska rosmarinkvistar
en nypa salt

2 tsk olivolja av det finare slaget
0,5 dl god naturell sojamjölk

Koka pastan enligt anvisningarna. Kärna under tiden ur avokadon och gröp ur fruktköttet som du sedan mixar till slät konsistens. Vispa ut med sojamjölk och olivolja, smaka av med citronjuice, salt och riktigt finhackad rosmarin. Häll av pastavattnet och rör ihop med den tjocka såsen.

Till det stekt fänkål, bladspenat och vitlök plus grillade körsbärstomater. Satt som en smäck.

Pastan i sig var okej men ingen överväldigande smaksensation. Ungefär som vanlig standardpasta, möjligen en aning strävare. Proteininnehållet är dock roligt att kunna stoltsera med inför eventuella proteintvivlare. 45 g protein per 100 g pasta. BAM!

Bättre än Algarve

På Post Office Square i Brisbane ligger ett litet ställe med namnet Vege-rama. Det ser inte mycket till världen ut. Mest av allt ser det ut som ett vanligt, lite fräschare snabbmatställe. Men oj så fel man kan ha. Där finns chokladmoussetårta, raw blåbärskaka, tempehfylld enchilada med guacamole, spännande sallader, burgare, quiche och mycket mer. Allt veganskt och lagat från grunden.

Och så har de ju en pizza. Det tar lite emot i hjärtat men jag måste bara säga det - bästa köpepizzan jag smakat. Sorry, Algarve, Kelly's, Berlin och allt annat. Vege-rama har bara en pizza men de gör den oerhört bra så det spelar ingen roll, det är den du ska ha. Mjuk, fluffig botten. Pesto. Bladspenat. Grillad pumpa. Rödlök. Paprika. Vegansk mozzarella. Kalamataoliver. Riktigt fina råvaror. Ihoprullad som en wrap och sedan in i ett grilljärn. Lite udda, men helt fantastiskt. Då är det bara att ta med den till närliggande ANZAC-square, sätta sig i det gröna och avnjuta.

Selleripesto och fantastisk tahini

Har hittat den godaste tahinin jag någonsin smakat! Märket heter Mayver's, burkarna är fina som få och tahinin är gjord på oskalade sesamfrön (dvs mer nyttigheter). Den smakar som rostade sesamfrön och har en nästan lite rökig svans. Vanligtvis har jag oerhört svårt för att hitta tahinisorter som går att äta på macka, men denna går nog faktiskt an.

Men det blir givetvis lite roligare om det hela piffas upp lite, exempelvis med selleripesto. En fördel med Australien är att du, till skillnad från up north, får med dig väldigt mycket blast när du handlar grönsaker på ditt lokala supermarket. Blasten är ofta bra mat som vi i norden av någon anledning har en förkärlek till att kapa och slänga, fastän det går hur bra som helst att använda den i soppor, sallader, som garnering eller i pesto.

Selleripesto:
2 dl blekselleriblast
1/2 dl fin olivolja
en nypa salt
två nävar valnötter (jag har små nävar)
en halv citron

Mixa valnötterna till ett relativt fint pulver. Rensa blasten från små kvistar. Lägg ner blast, olja, salt, finrivet citronskal och citronsaft i behållaren och fortsätt mixa tills blasten inte längre ser ut som blad och hela blandningen fått en vacker grön ton. Serveras sval.

Enkel wok

Ibland är det bästa det enkla. Wok är ett bevis på det. Men personligen tycker jag att tofu gör sig bäst när den har en rätt knaprig yta men ändå blivit genomstekt. Därför plockar jag gärna fram tofun innan, tärnar och steker på hög värme (eller bakar i ugnen) Tills den där fina stekytan trätt fram. Denna gången stekte jag i rostad sesamolja. Sedan vänder jag bara ner den i wokpannan när resten av woken är näst intill klar, mest för att det är lätt att blanda i en wokpanna.

250 g fast naturell tofu
några tsk sesamolja gjord på rostade sesamfrön

3 vårlökar
1 näve böngroddar
2-3 nävar babyspenat
1,5 dl finstrimlad vitkål
lite citrongräs
lite chilipulver
tamari efter smak

Strimla vitkål, lök, citrongräs och woka i väl upphettad panna. Vänd ner böngroddar och spenat tillsammans med chilipulver och en skvätt tamari. rör om ordentligt. Blanda ner den förberedda tofun och servera.

En passionsfrukts utvecklingsfaser

I början av sin livscykel är passionsfrukten ung och osäker, med en grön hård fasad.

Men sedan inser den värdet av interaktion och då mjuknar utan lite. Som av en slump mognar nu även passionsfruktens estetiska sidor och jag blir plötsligt mycket mer nyfiken på att bekanta mig med dem.

Sen i passionsfruktens tredje utvecklingsfas händer det oväntade - de överger sitt gamla schletna skal och hoppar med huvudet före in i köksstöket. Med lite tur händer detta precis i rätt tillfälle för en blåbärs&passionspaj.

Pajskal:
1 dl vetemjöl
1,5 dl fullkornsmjöl
80 g mjölkfritt margarin
1 msk agavesirap
en skvätt kallt vatten
en liten nypa salt

Blanda mjölsorterna och saltet ordentligt i en skål, knåda ut med rumstempererat margarin och agavesirap. Tillsätt lite vatten och arbeta till en smidig deg. Tryck ut degen i infettad pajform, nagga med gaffel. Låt skalet stå i kylskåp i en timme och slå mot slutet av den timmen på ugnen på 200 grader. In i ugnen i 8-12 minuter, ta sedan ut och låt svalna av en aning.

Fyllning:
4 dl macadamianötter
1-1,5 dl blåbär
10 st stora medjool-dadlar
0,5 dl vatten

Blötlägg nötterna i 3 timmar. Häll av vätskan och låt droppa av ordentligt. Mixa till slät konsistens, tillsätt vattnet fasvis. Kärna ur dadlarna, lägg ner dessa och blåbären med den släta nötmassan och mixa ytterligare. Bred ut fyllningen i pajskalet.

Topping:
2 stora mogna passionsfrukter

Häll ut passionsfrukternas innehåll över pajen, ställ in i frysen i 30-40 minuter. Servera.

When in Auckland

Har hängt i Auckland, New Zealand, med omnejd ett tag och tänkte avlägga en liten rapport om vad jag upplevde där rent matmässigt.

När jag är långt ifrån trakter jag är van vid brukar jag nyfiket fråga angående vilka frukter, grönsaker och andra råvaror som är typiska eller kanske rent utav mer eller mindre unika för platsen. I Australien finns det tydligen en del unika råvaror men de är nästintill helt omöjliga att få tag i. Européerna plockade med sig sina grödor hit och struntade helt i att det redan fanns ett växtliv som var anpassat till landets speciella klimat och situation. Men i Nya Zeeland var det bättre ställt! Det märkte jag främst i mitt möte med Feijoas! Någon slags liten grön frukt som smakmässigt påminner om en blandning mellan kiwi och banan med snäppet svagare sötma. 

På centralt belägna Sunflower Café, 50 High Street, erbjuds en rätt rörig meny fullknökad med östasiatiska och mer västerländska rätter. Fokus ligger på fejkkött, allt är veganskt och kufarna som driver stället är glada och försiktigt vänliga. Jag min kompis tryckte i oss dumplings och "bacon"-burgers till lunch för en billig penning. Långt i från gourmet men bra mockmeat till låga priser.

 Tommy & James står för lokalproducerad krämig kokosglass.

På Karangahape Road, eller K Road som de lokala förmågorna säger, finns en märklig blandning av strippklubbar, Second hand-butiker, Govindasrestauranger och koreanska butiker. I en av de sistnämnda hittades billig vegansk lammkebab, producerad av kinesiska företaget Whole Perfect Food. Löjligt goda spett med bra konsistens, ordentlig hetta och toner av kummin.

Aucklands innerstad har väl sin charm men det bästa tycker jag är närheten till regnskog och fantastiska stränder. Piha sägs en av regionens schysstaste surfstränder. Dit rekomenderar jag verkligen att man styr sin kosa och i närheten av den finns Piha Café. Mysigt, rustikt och på menyn lockar deras veganvänliga kakor (bra och tydlig märkning har de, så man inte råkar ta fel). Jag avnjöt en kokos&bär-cheesecake efter att kroppen fått sitt på surfbrädan.

Nya Zeeland är oerhört mångkulturellt och bland annat finns en stor befolkningsandel med sydöstasiatisk härkomst. Detta medför att man kan äta mat från den regionen snabbt, gott och billigt i princip vart man än befinner sig. Inne i Auckland finns otaliga ställen som säljer maki sushi för cirka 5 spänn biten (stora bitar, uppskattningsvis dubbelt så stora som de brukar vara i Sverige). Finfint oavsett om du är sugen på en bit som lite snacks på vägen eller handplockar lite olika som lunch. Här nedan tempura-tofu med grönsaker och teriyakisås.

Ska jag bara rekommendera ett ställe i Auckland blir det nog Little Bird Organics. Det ligger oväntat på 385 New North Road, i stadsdelen Kingsland, med endast industri och bilhandlare som grannar. Ändå lyckas de få till en gemytlig atmosfär som får mig att glömma rusket utanför. Little Bird Organics har raw food som koncept och anordnar kurser, säljer ingredienser och utrustning samt serverar kakor, tårtor, lunch, soppor, frukost och smoothies. Framme vid disken velade jag länge och väl mellan cake pops, cheesecake med smak av grönt te, hasselnötstårta men slutligen föll valet på deras cashew&hallon-brownie. Ångrar mig inte en sekund.

Vill du unna dig på ett mindre nyttigt vis leverar Whittaker's en del mjölkfria chokladkakor, till exempel 72%-ig med pepparmintfyllning.

Sen finns det givetvis massvis med annat också, på 61 Victoria Street West finns ett Loving Hut som sägs hålla hög kvalitet (om man kan stå ut med sektliknande undertonen) men det hann jag inte besöka, The Cruelty Free Shop är all-vegan men inte heller den hanns med. Nu är jag tillbaks i Australien men något säger mig att detta inte är det sista jag kommer se av NZ.

Harajuku Gyoza

Blev rekommenderad ett Dumpling-hak på 394 Brunswick Street i Fortitude Valley och kunde inte hålla tassarna borta. Harajuku Gyoza heter det och har tydligt fokus på dumplings och öl, det är nästan det enda som finns på menyn. Kanske någon side-sallad eller liknande också men annars är det östasiatiska knyten och bira för hela slanten.

Och det börjar bra. Personalen är trevlig, professionell och verkar kunniga. Köket är öppet så alla besökare kan se personalen jobba i ångorna. Tyvärr finns bara en vegansk variant på menyn, deras vege dumplings fyllda med kål, morot, lök, rättika och späda edamamebönor. Spännande tänkte jag!

På Harajuku Gyoza ångkokar de först sina dumplings för att sedan steka dem innan de serveras. Detta är något jag i vanliga fall brukar vara positiv till men på något vis lyckas de famla bort sig. För hård stekyta, dumplings som sitter ihop och en konstig kombination av fyllning som bitvis känns snudd på överkokt, bitvis snudd på rå. Det smakar ändå helt okej, men långt ifrån de bästa dumplings som landat på min tunga. Plus i kanten dock för att man får dosera sin egen sås baserat på riktigt fin soja, risvinäger och en chili som inte går av för hackor. Med andra, betydligt billigare, godare och genuinare hak alldeles i närheten (china town ligger bara runt hörnet) så kommer jag nog inte komma tillbaks hit. Men det var kul så länge det varade.

Sötpotatis&pumpamos

Något av det bästa med att bo i Queensland är, förutom fint väder, trevligt folk och annat gott, deras golden sweet potato. Den är lite ljusare är vad den sötpotatis jag är van vid brukar vara, men det den saknar visuellt tar den igen smakmässigt. Den är liksom... krämigare än sötpotatis brukar vara, även om den äts i fast form. Eller så är det bara trevliga omgivningen som spelar smaklökarna ett spratt vem vet. Jag gjorde en ordentlig batch sötpotatis&pumpamos av senaste säcken sötpotatis.

Sötpotatis&pumpamos:
1 kg golden sweet potato
350 g pumpa
2 stora gula lökar
ca 1/2 dl sojamjölk
75 g mjölkfritt margarin
salt
vitpeppar
riven muskot

Skala pumpan och löken. Hacka sötpotatis och pumpa i jämnstora bitar, skär löken i klyftor. Grilla eller ugnsbaka tills alltsammans mjuknat lite och doftar gott. Mosa med pärstamp eller mixa med mixerstav (beroende på vilken textur som önskas) tillsammans med sojamjölk och mjölkfritt margarin. Smaka av med salt, vitpeppar och muskot.

Serverades tillsammans med riktigt fina sataybiffar på sojabönor och kikärtor, limemarinerad broccoli, lättrostade pumpafrön (de kom ju på köpet, lika bra använda dem direkt) samt en sallad på blekselleri och rödbeta. Sötpotatis&pumpamos är nog något en person med viss vana vid att göra vanligt potatismos enkelt kan slänga ihop och skapa en annan, unik variant. Det enda som bör tänkas på är att sötpotatisen, pumpan och lök innehåller mer vätskor än bara vanlig potatis så var försiktig med mängden sojamjölk så du inte slänger ihop en tjockare soppa istället av bara farten.

Aussiekörv del 2

Har varit och tryckt vegankorv i flabben! På 5 Dogs, beläget i The Valley på 290 Brunswick Street, serveras 5 korvar. Påstås det. Men två av dem finns i vegetabilisk tappning, så egentligen borde det heta 7 dogs. En av körvarna av intresse är tofubaserad och går under namnet "Berlin", den andra är en seitankorv vid namn "NYC". I vanliga fall tycker jag nog att detta stället är en smula dyrt, men på tisdagar får du två korvar till priset av en. Schysst deal tyckte jag, drog dit och köpte en av varje.  

Korvarna är klart godkända båda två, men seitankorven "NYC" sticker ut som den något godare och intressantare. Den tofubaserade var lite större, men också lite fegare kryddad. Konsistensmässigt likvärdiga. På minus sidan hamnar att 5 dogs valt att ha exakt samma tillbehör till båda korvarna. Och kanske att börden känns lite för väl tilltagna. På plussidan hamnar att det är göttiga tillbehör; surkål värd namnet, karamelliserad lök, tysk curryketchup och äkta tysk senap (vilket är extremt ovanligt här down under... är någonting äkta *insert europeiskt specialitet* så innebär det i allmänhet ett salig blandning av påhitt och ting från närliggande regioner). Men 5 dogs är ett hål i väggen och med tanke på det, ja då är det här riktigt bra. Särskilt på tisdagar. Och om du gillar klassisk junkfood med bättre tillbehör.

På vägen därifrån passade jag på att unna mig lite glass också, hallon & passionsfrukt från Gelateria Venezia, Shop 13 Central Brunswick Convenience Center. De hade kanske 6 veganska sorter, samtliga baserade på frukt eller bär. Riktigt krämigt och svalkande i 30 graders värme.

Din lian i fejkdjungeln del 2

Mer outforskade produkter! Ja! Tofutti har tagit fram en vegansk ricottaost minsann. Säljs i förvånansvärt fula burkar om nästan ett halvt kilo.

Såklart måste produkten testas i en maträtt från det italienska köket, annars är man ute på cykeltur. Penne verde blev det med vitlök, mycket citron och stekt svamp. Nog om det. Nu till ricottan. Första intrycket är att den är lite väl torr. Lite väl grynig. Lite väl intetsägande. Ingen riktig karaktär, ungefär som smulad tofu som en gång frysts (för de som känner till den texturen) med en underlig smak som i det närmaste kan beskrivas som vanlij.

Lite underligt inledningsvis men av en slump så märkte jag att om man blandar ut med en gnutta extra salt kommer faktiskt ganska fina ostigt krämiga toner fram. Märkligt att tofutti missat så pass i smaksättningen kan jag tycka. Men bit för bit växer deras ricottaimitation på mig och den går från att vara något jag ångrar att jag strödde över min tallrik till att faktiskt förgylla. Testade även senare på sparrispizza och den gjorde sig bra även där (efter modifiering).

Trevligt när man vant sig, men ingenting jag kommer inhandla kontinuerligt (för lite dyr var den allt). 3 av 5 solstrålar efter modifiering. En hemmagjord tofu&cashew-ricotta sparkar dock dennas rumpa vilken dag i veckan som helst.

Att hitta rätt

Det är inte alltid rätt att hitta rätt, särskilt inte med dåligt lokalsinne i en ny stor stad. Men jag tror att jag har gjort det nu, tror att jag knäckt koden till att hitta vegansk mat i Brisbane. Tricket är helt enkelt att gå till ställen som inte har en uttalad vegansk profilering. Det är den trista sanningen, vissa av de veganställen jag besökt hittills har varit helt okej. Ett fåtal har varit bra men de allra flesta har inte imponerat. Ska vi se det från den ljusa sidan så har i princip alla restauranger veganalternativ, och de allra flesta är väldigt tillmötesgående och måna om sina kunders preferenser.

Förra veckan gick jag och en ny vän här nere och såg The XX, innan giget passade vi på att käka på ett japanskt ställe i Southbank. Det var dyrt och lite småsnobbigt, men de hade kanske 10 veganska rätter och helt ärligt får jag säga att vi serverades en av de bästa måltiderna jag ätit ute so far på mitt australienäventyr. Jag valde tofu agedashi (dvs stekt tofu i svampsås med alger, vårlök, gräslök och rättika) och edamamebönor. Svampsåsen var fantastisk, balanserade mellan sötma och syrlighet på ett trevligt sätt och blev en bra kontrast till löken och algerna.

Det rådde lite oklarheter om deras svarta sesamglass innehöll animalier så till efterrätt gick vi till ett ställe med rakare besked.

Rätt över gatan ligger Chocolateria San Churro, 161 Grey Street. Churros kanske låter som flottig festivalmat i gemene mans öron, men det går att göra på ett snyggare sätt tydligen. Alla churros var veganska och som tillbehör fanns jordgubbar och olika chokladsorter. Kanske fanns det fler alternativ också, vi hade lite bråttom till spelningen. Det beställdes in churros rullade i kanel och socker plus två sorters smält vegansk choklad. Fantastiska mörka aromer och en nyanserad kakaosmak frodas i munnen från första till sista tuggan.

Bästa mellanmålet

Ibland är det bästa det enklaste, ibland är "snabbmat" nyttig. Just nu känns det så och detta är mitt bästa mellanmål just nu:

1 banan
1/2 ordentligt mogen, söt mango
1/2 näve frysta hallon
stora mängder kakao

krossade jordnötter
anjoupäron

Mixa banan, mango, hallon och kakao till slät, välblandad kräm. Häll över ordentligt med jordnötter. Skiva anjoupäron (eller annat päron av relativt fast konsistens) i tunna skivor. Dippa skivorna i chokladkrämen, in i flabben.

Din lian i fejkdjungeln

Har hittat billig soja-cream cheese! 250 g kostar typ 16 kr, och i mitt huvud jämför jag med priserna på tofuttis Sour Supreme hemma i Svedala och konstaterar att det är som hittat. Producenten är King Land Soy Products och jag behöver inte leta i flummiga hälsokostbutiker eller internetbaserade varuhus för att hitta en burk, de finns i alla mainstream-butiker vilket känns riktigt skönt.

Har även hittat schnitzlar av märket Fry's, möjligt att dessa finns till hands på nordligare breddgrader också men jag ska erkänna att jag helt enkelt inte har koll på just denna sorten.

Jag stekte schnitzeln, blandade en klick cream cheese med persilja, salt och vitlök och serverade tillsammans med ugnsrostad potatis, grillad sparris, rödlök samt en frisk och sval sallad huvudsakligen på vitkål och spenat.

Cream cheesen var god! Lite annorlunda smak mot vad jag är van vid men inte direkt negativt, möjligen att den kändes lite tam på egen hand men riktigt bra som bas. Det enda jag har att opponera mig emot är nog konsistensen som kändes lite väl fast. Men bättre så än tvärtom, det går ju alltid att få det lösare, men att få en produkt fastare kan vara trixigare. Schnitzeln var som förväntat det vill säga panerad, köttig, god. Inga överraskningar, inga konstigheter.

Nästa projekt blir lätt att göra cheesecake på min nufunna cream cheese. Över och ut!

Banana Lounge

 

Begav mig ut i staden med en ny vän för att testa en av stadens veganhak med bättre rykte, The Banana Lounge 170 Boundary Street, West End, Brisbane. Hade hört mycket bra om Banana Lounge på förhand av diverse källor så förväntningarna var uppskruvade ett extra varv. Väl på plats möts vi av laidback inredning med mycket trädetaljer och ett svalt bemötande från personalens sida. Lät oss inte slås ned av det, istället slog vi oss ned och kollade in menyn. Olika burritos, turkiska rätter, raw-kreationer och burgare samsas på samma plats och det verkar lovande. Valet faller till sist på en tofu satay burgare med chili, en garden salad med green lentil pattie och en liten rå morotskaka.

Burgaren var okej. Okej som i gott bröd, bra stekyta på tofun men särskilt mycket satay vet jag inte om det var, ingen jordnöt så långt mina smaklökar räckte. "Chili" var väl att ta i också, det var i själva verket en liten liten klick riktigt sockrig, tradig sweet chili sås som mest smakar sött och slemmigt. Lite torrt och tråkigt på det hela taget.

Garden salladen var bättre, balsamvinäger och fräscha grönsaker och en helt okej lental pattie. Morotskakan var kanske den äckligaste rawkakan jag ätit. Torr, alldeles för mycket kardemumma och knappt någon morot. Av någon anledning hade de inte sötat med dadlar utan istället med russin, men russinen hade inte mixats så i praktiken var det en torr kardemummaklump med russin här och var.

När vi ätit upp och satt och diskuterade och hade det trevligt kom personalen fram och slängde menyn framför näsorna på oss igen, en demonstrativ signal om att vi borde beställa mer om vi ville sitta kvar... Jag förstår såklart att restauranger har svårt att gå runt ibland men det finns olika sätt att tackla det på. Det ovan beskrivna känns inte som ett av de trevligare eller sympatiska alternativen. Särskilt inte när restaurangen är långt ifrån full.

Tänkte ge banana lounge en 2:a av 5 trots allt, om man håller sig borta från deras raw-experiment och kan h överseende med snorkigt bemötande. Men sen visade det sig att vi till råga på allt blev matförgiftade av vårt besök så jag får nog dra ner det hela ett snäpp och sätta en 1:a. Banana Lounge, vi ses aldrig igen. Puss och hej.

Kikärtor marinerade i chili och portvin

Första gången jag smakade portvin var i Lissabon. Det var lite strul med beställningen, restaurangägaren kom ut personligen för att be om ursäkt. Det slutade med att han satte sig ner hos oss, bjöd på två flaskor portvin och diskuterade både ditten och datten. Sedan det fina minnet har portvin en särskild plats i mitt hjärta. Upptäckte nyligen att det var himla fint i marinader.

Kikärtor marinerade i chili och portvin:
250 g kokta kikärtor
0,25 dl olivolja
1 tsk chilipuré
1 msk tomatpuré
1 dryg tsk portvin
1/2 tsk vitvinsvinäger
en nypa salt

Blanda olja, chilipuré, tomatpuré, portvin, vinäger och salt i en skål. Rör ner kikärtorna. Låt stå och dra i kylen i 3 timmar, rör om då och då. Servera till exempel på grovt bröd med mosad avokado.