Specialarpesto

Det blir lite extra varmt i min bröstkorg när jag börjar tänka på pesto. Det är så enkelt att göra om man bara har bra råvaror och det blir nästan alltid riktigt smarrigt. Jag gör nytt recept varje gång och oftast så är jag dålig på att dokumentera, men nyligen gjorde jag en pesto som både fotograferades, fick sitt recept nedskrivet och slutligen käkades.

Specialarpesto

Liten näve rostade och saltade cashewnötter

ca 40 g puré av soltorkade tomater

några rejäla nypor basilika

1-1,5 msk god olivolja

salt

peppar

Mixa chasewnötterna, blanda sedan ihop den nu smuliga nötblandningen med puré, basilika och olja. Smaka av med salt och peppar.

Denna pesto hade jag, tillsammans med tunt skuren, stekt tofu, röd paprika och cocktailtomater som fyllning i mackor grillade i mackjärn. En annan fyllning bestod av en salig svampröra, cocktailtomat, rödpaprika och cheezly mozzarella-style. Lite sallad på bladgrönt, riven morot, sesamfrön och en god dressing. Nuthin' but the good stuff...

Olivada

Olivada är någon slags (grekisk?) olivröra som påminner lite om pesto men som samtidigt känns som sin egen. När jag ville liva upp en pastarätt kände jag att det var läge att höfta fram en egen variant.

Olivada

125 g urkärnade (svarta) oliver

0,5-1 dl solrosfrön

0,5-0,75 dl olivolja

salt

citronjuice

Rosta solrosfrön tills de fått lite färg. Mixa i matberedare tillsammans med olja tills konsistensen är lite sörjig. Tillsätt oliver och fortsätt mixa. Smaka av med salt och citonjuice!

Ser kanske inte så mycket för världen ut, den döm inte boken på grund av omslaget som di vise säger.

Blommor och bin

Just det ja! Min nation fick för ett tag sen en last tyskt, veganskt eko-glidmedel skeppat till sig som ett smakprov. BIOglide heter det tydligen. Någon klämde fast ett smakprov vid min dörr så att det damp ner mitt framför näsan på mig när jag öppnade. Vet inte vem det var som var omtänksam, men jag har mina misstankar.
Ehm, ja jag har ju inte testat själv men oberoende tyska undersökningar har påvisat att glidmedlet är "sehr gut", eller "förjävla bra" som den korrekta svenska översättningen hade blivit.

Egentligen har jag min blogg mest för att kunna slänga i ansiktet på trångsynta köttisar som envisas med att fråga "meh, vad äter en vegan då?", men detta var lite för kul för att inte ta med. Kanske borde nämna att RFSU:s glidmedel också är veganska så vitt jag vet så att det inte är någon stackare som tror att de kan ha smetat in vissa delar med likrester. Men i Tyskland skyltar dom med att det är veganskt. Fint.

World Vegan Pizza Day

Igår var det, för den som gömt sig under en sten och inte visste det, World Vegan Pizza Day! Peppen!! Såklart skulle detta firas, och även om algarve och malmös numera 4 övriga pizzerior som erbjuder veganpizzor med smältig sojaost och fejkkött och hela konkarongen är apnajs och det är så fint att ni finns, så kan jag inte ljuga. Hemmagjord pizza är bättre. Jag har aldrig köpt en pizza som är bättre än hemmagjorda så när det ska firas i pizzans namn tycker jag att man bör fira med bästa möjliga pizza!

Det vill säga pizza med lide smarrig tomatsås som fått stå och puttra obehindrat, massa paprika och lök, barbecuekryddat fejkkött och vitlöks/timjansås!

Före ugnssession

Efter ugnssession

Och vad kan det tänkas vara för fauxmeat som låg på denna pizzan? Jo, astrid&apornas rövfria julskinka sålde faktiskt inte slut i jul så sådan inhandlades (till ganska billigt pris), strimlades upp i lagom bitar och fick götta sig i en finfin kryddblandning innan den hamnade på pizzan och in i ugnen. Får nog skriva in pizzafirande på 29:e januari i 2012 års kalender redan nu, för det här gillade jag!

Grönsaksknyten!

Tror jag hittat min nya parad rätt. Länge var det vegansk banantiramisu, tofubiffarna i dess olika varianter var också på god uppgång men just nu tror jag nog att grönsaksknyten is the shit. Ska banne mig experimentera fram lite fler fyllningar.

Ingredienser

rispapper

2 dl kokta ätror

400 g champinjoner

2 små gula lökar

3 potatisar

salt

koriander

muskot

olja

Finhacka löken, tärna potatisen och skiva upp champinjonerna. Låt alltsammans stekas på hög värme i en stor kastrull med lite olja i bottnen i ca 20 minuter. Tillsätt efter en stund ärtor och kryddorna. Lägg en klick fyllning på ett rispapper efter att fyllningen fått rinna av lite genom att sleven hålls mot kastrull kanten en kort stund. Vik ihop kanterna på det (förhoppningsvis) kvadratiska rispappret så att all fyllning täcks och du har ett litet paket. Slå in detta paket i ytterligare ett rispapper på samma sätt, sen ytter liggare ett (ja, tre totalt alltså, men det beror nog mycket på hur mycket vätska som kommer med från fyllningen, lite magkänsla krävs...). Rosta sedan paketen i en torr stekpanna på hög värme.

Helst galet awesome! Som om grönsaksknyten inte skulle vara nog så spisades även en sallad på ringliga morötter, små jättesöta tomater och pumpafrön. Yum!

Denna rätt är dessutom sjukt bra för utflykter och lunchlådor - smidig att ta med sig och kladdar ingenting, tallriken ser nydiskad ut även efter måltiden. Hade med mig som lunchlåda och en kursare gick runt och undrade vad det var som luktade, hon sniffade på mina knyten och yttrade "jasså, det är din mat som luktar löjligt gott...". Bra betyg eller vaddå?

Pålägg

Bröd är fasen inte fel. Ibland glömmer jag bort det, men som tur var påminner folk mig om att det faktiskt är gött. Jag är inne på grovt nu. Gärna danskt skogshuggarbröd, det säger ju sig självt att det är ordentliga grejer.

Red lentil ganoush

2 dl röda linser

1 aubergine

1 msk tahini

juice från 1/2 pressad citron

2 msk tomatpuré

1 msk vegetabiliskt margarin

4 vitlöksklyftor

persilja

salt

Koka linserna och häll av vattnet. Rosta halverad aubergine i oljad form i ugn på 200-225 grader (som om du skulle göra baba ganoush). När auberginen börjar bli sladdrig kan den tas ut ur ugnen och skalet separeras från det göttiga. Mixa i en skål tillsammans med linser. Tillsätt tomatpuré, tahini, citronjuice, margarin och pressad vitlök. Smaka av med salt och persilja.

Ros och ris

Ja, i ärlighetens namn har jag förtjänat både ros och ris. Eller arroz perfumado rosa som portugiserna verkar kalla det (min portugisiska är inte perfekt så ska inte svära på det). Det handlar alltså inte om att dissa eller hissa utan det handlar om ett ris som påminner om arborioris som blandats med någon typ av rosenblad. Direktimporterat straight outta Lissabon. Det var rätt gött, smakade som en blandning av risotto, pilaff och pasta. Utan sällskap kändes rosriset förvisso lite plain men tillsammans med ugnsrostade grönsaker (blomkål, zucchini, morot, paprika, gul lök) och en hemmasnickrad senap&chermoulasås blev det kalas!

Senap&chermoulasås

2 msk senap

1-1,5 msk rapsolja

0,5 msk äppelcidervinäger

en skvätt citronjuice

en nypa salt

chermoula

Vispa senap och olja tills de bildat en härlig röra. Rör ner vinäger och citronjuice. Smaka av med slat och chermoula. Servera kyld.