fredag 9 december 2011

Sushi!

Äter du sushi? Ja och nej. Rå fisk? Nä. Ris inrullat i alger fyllt med gottigheter i mitten? Yessir! Och sushi är faktiskt inte alls svårt att göra, nej nej. Så här gör man - stick till affären och handla följande:
Sushiris
Noriark
Risvinäger
Salt
Gottigheter du vill fylla sushin med

Koka riset enligt anvisningarna på paketet, låt därefter riset svalna och rör ner 1/10 så mycket risvinäger som du använde vatten när du kokade riset. Smaka av med salt.
Förbered det du vill fylla sushin med, förslagsvis genom att skära i avlånga bitar.
Tofu marinerad i sukiyakisås.
Kiwi, morot och gurka. Ja, ni hörde rätt kiwi. Det var tokgött att ha i.
Avokado (och sen hade jag minimajs också men det fastnade tyvärr aldrig på bild..).
Sen är det bara att lägga upp ris så att det täcker ca 2/3 av noriarket och lägg sedan upp olika fyllningskombinationer på det. Varför inte toppa med lite rostade sesamfrön? Fukta kanten på noriarket, rulla ihop och skär därefter upp rullen i sushibitar!
Dinner is served!

torsdag 8 december 2011

Vårrullar med risnudlar och rökt tofu

Dags för plockmat i traditionell stil - vårrullar såklart! Avskydde vårrullar när jag var liten, men med åren har jag tagit förnuftet till fånga och insett storheten i vårrullar. Helst hemmagjorda, som så ofta annars också. Tycker det ofta är lite futtigt med fyllning i köpevårrullar och det är roligt att prova sig fram med egenkomponerade fyllningar. Utger mig kanske inte för att vara norra hemisfärens obestridde vårrullemästare, men jag kan inte minnas att jag någonsin blivit missnöjd med hemmagjorda vårrullar - tvärtom.
Skal: vårrullepapper som du plockar upp på ett asien-livs eller liknande. Själv gillar jag "Tyj Spring Roll Pastry" från Spring Home.
Fyllning:
2 portioner risnudlar
150 g rökt tofu
1/4 vitkålshuvud
5-6 rivna morötter
1 röd paprika
2 salladslökar
ingefära
sojasås
sambal olek
salt
gurkmeja

Koka nudlarna enligt anvisningarna på paketet, häll därefter av kokvattnet. Skiva lök och strimla kålen, woka på hög värme i olja tills löken börjar bli genomskinlig, tillsätt därefter sojasås och därefter fint tärnad tofu och paprika, riven morot och de kokta nudlarna. Smaka av med sambal olek, salt, ingefära och gurkmeja.
Lägg lite fyllning på ena sidan av vårrullepappret och vik ihop sidorna.
Rulla sedan pappret till en rulle.Personligen tycker jag att det är trevligt att rosta rullarna, men det vanligaste är väl att fritera/steka i rikligt med olja. Upp till var och en. Tänk på att ha skarven nedåt i början dock, så att den fäster ordentligt.

onsdag 7 december 2011

Japansnacks

När Christoffer och jag i början av hösten var och besökte en liten butik med asiatiska matvaror hittade jag en ny favorit. Japansnacks vid namn Triple M, eller algchips med chilismak. Gaaalet beroendeframkallande. De fanns visst i lite andra smaker också, bland annat sea food (blä), men personligen känner jag att jag inte har något behov av att prova de andra. Denna var tillräckligt god för att jag ska plocka den varje gång jag får för mig att handla japansnacks.
Helt flippin' vegetabiliska!
Så här såg de ut, eller ja egentligen var de flesta rätt mycket längre än denna biten men jag kom såklart på att dokumentera när jag nästan ätit upp alla och det bara fanns småbitar kvar i påsen (precis som med svennechips, ni vet).

tisdag 6 december 2011

Poesi, gul tofu & jordnötssås

Kära sås. Här följer en dikt om dig.

Utan dig på min tallrik känner jag mig som
en skugga av mitt sanna jag
en vänskap utan famntag
enmeningutanmellanslag

Jordnötssås:
2 dl rostade och saltade jordnötter
1,5 dl kokosmjölk
1 tsk mörk sirap
0,5 msk rostad sesamolja
salt

Mixa jordnötterna till jordnötssmör, tillsätt kokosmjölk, sirap och sesamolja och fortsätt mixa tills du har en slät sås. Smaka av med salt.

Poet blir jag kanske aldrig, men mat blir det! Närmare bestämt stekt gul tofu, asiatiska fullkornsnudlar, och en liten wok på paprika, vitkål, purjolök, sockerärtor, vattenkastanjer, sesamfrön, sojasås och ingefära.

Vad som skiljer gul tofu från annan är jag inte helt hundra på, om någon vet är det fritt fram att upplysa mig om det. Men den kändes en aning fastare än vanlig tofu och kanske kanske fanns en annan nyans med i smakbilden. Lite vinägeraktig eller något åt det hållet. Eller så var det ren och skär placeboeffekt, vem vet.

måndag 5 december 2011

Kin Long

Varmt välkomna till Östasiatiska veckan! 7 dagar, 7 inlägg, ingakonstigheter nu kör vi!

Jag äter ganska sällan på restaurang, men ibland händer det och när det väl händer känns det ganska trevligt att kunna besöka någon restaurang där man överraskas eller åtminstone inte känner att detta hade jag lika gärna kunnat laga hemma. Därför styrde jag kosan till Rådmansgatan 1 i Malmö. Restaurang Kin Long. Det bar av till ett mörkt litet rum med låga bord och kuddar att sitta på.
Som förrätt bjöds gurksallad och vårrullar. Låter inte jättespännande men där hade jag fel, gurksalladen var faktiskt väldigt god. Avskalad men välsmakande och inte alls tråkig, säger inte mer än så prova den! Även vårrullarna var trevliga även om de enligt mig kunde haft något mer fyllning.

Serverades ett så kallat fågelbo, det vill säga en mustig kompott på bland annat tofu omringad av friterade bönnudlar av mungbönor. Vår servitör för kvällen förklarade att de två komponenterna skulle blandas och stoppas i ett isbergssalladsblad och därefter spisas med hjälp av händerna. Detta gjordes och det smakade väldigt gott. Extra roligt var att bönnudlarna sprakade gemytligt då de beblandades med fågelboets inre. Den trevlige servitören förvarnade, med all rätt, att det kunde bli kladdigt och bar förutom maten in handdukar.
Shiitake&tofugryta stod näst på lut. Serverades med ris och var en välkommen upplevelse i och med sin fräscha smak och det faktum att den serverades med medföljande värmekälla vilket medförde att grytan fick stå och småputtra medan den förtärdes.
Kin Long resonerar tydligen som så att det de inte kan göra själv gör de inte. Känns uppfriskande i djungeln av halvfabrikat som annars känns ständigt närvarande. De gör tofun själva, kryddorna själva, bönnudlarna själva, såserna själva - you get it. Den såsen som tar längst tid att göra är tydligen en plommonsås som tar över en månad att tillreda, de gör en batch om året och när den är slut är den slut. Dedikerad matlagning.Belysningen var mysig och passade bra till övriga stämningen och inredningen, men var däremot inte riktigt ämnad för fotografering. Därav bildkvalitén.Sammanfattningsvis kan jag säga att Kin Long var en mycket trevlig upplevelse med god mat, bra service och personal som var väldigt tillmötesgående och redan vid bokning förklarade att veganmat inte skulle vara några som helst problem. Och det var det inte heller. Det var en njutning.
Ska jag sätta ett betyg på Kin Long blir det, som ni kanske redan förstått, högt. En stark 4 av 5 för att vara lite mer exakt. Maten var storartad men det var priserna också, vilket egentligen var det enda minuset förutom musiken som hade kunnat vara lite mer stämningsfull. För en fullpottare hade Kin Long behövt prestera ett snäpp högre eller sänka sina priser något men jag klagar inte. Tvärtom. Gick därifrån nöjd och mätt och delade glatt ut 4 av 5 glada veganer.

lördag 3 december 2011

Säsongens första julbord

Vill börja med att be om ursäkt för kassa bilder. Med det sagt: Igår gick säsongens första julbord av stapeln för min del. Det var Govindas julbord i Lund och det hade bullats upp med mat i mängder. Moussaka, biffar, falafel, spenatsufflé, hummus, vindolmar, tabouleh och jag vet inte vad, tappade nog räkningen. Godast tyckte jag nog att sötpotatismoset var. Nom!
Trots gigantisk matkoma tyckte jag att det kändes helt motiverat att prova lite efterrätt också. Sagt och gjort, x-mas cake och kokoskaka provades varav kokosvarianten blev min favorit. Fräsch och god.

Och just det ja, på måndag tänkte jag sparka igång en liten östasiatisk vecka här på bloggen, stay tuned!

torsdag 1 december 2011

Chana masala & äppelraita

Åh, indisk mat är väldans trevligt att laga emmellanåt! Ibland glömmer jag bort det, för glömsk är jag, men rätt vad det är så görs jag påmind om detta faktum igen. Som för ett tag sen när jag åt den klassiska indiska kikärtsgrytan chana masala och rörde ihop en frisk äppelraita. Sällskap på tallriken fanns i form av en sallad på babypenat, sugar snaps, gul paprika, vinägrett och sesamfrön. Ja, och så det obligatoriska basmatiriset. Förträfflig måltid om du vill äta gott, bli mätt och samtidigt känna dig fräsch.

Chana masala:
8 stora kvisttomater
2 gula lökar
ca 1/2 dl tomatpuré
garam masala
spiskummin
500 g kokta kikärtor
5 cm ingefära
salt
sesamolja
rapsolja

Hacka löken ganska grovt och stek i rapsolja tillsammans med garam masala, spiskummin och riven ingefära i en kastrull. Skär tomaterna i åttondelar och skär därefter åttondelarna på mitten så att varje tomat ger dig 16 små pyramidliknandebitar. Rör ner dessa i kastrullen när löken börjar bli genomskinlig. Låt fräsa och puttra under omrörning tills relativt mycket vätska runnit ut från tomaterna. Tillsätt då kikärtor och tomatpuré och rör om så att grytan blir en liten aning tjockare. Smaka av med sesamolja och salt.

Äppelraita:
1 rött äpple
2 dl naturell soyghurt
ca 1 tsk koriander
ca 1/2 tsk torkad mynta
en nypa salt

Tärna äpplet relativt fint och blanda med övriga ingredienser.