Harajuku Gyoza

Blev rekommenderad ett Dumpling-hak på 394 Brunswick Street i Fortitude Valley och kunde inte hålla tassarna borta. Harajuku Gyoza heter det och har tydligt fokus på dumplings och öl, det är nästan det enda som finns på menyn. Kanske någon side-sallad eller liknande också men annars är det östasiatiska knyten och bira för hela slanten.

Och det börjar bra. Personalen är trevlig, professionell och verkar kunniga. Köket är öppet så alla besökare kan se personalen jobba i ångorna. Tyvärr finns bara en vegansk variant på menyn, deras vege dumplings fyllda med kål, morot, lök, rättika och späda edamamebönor. Spännande tänkte jag!

På Harajuku Gyoza ångkokar de först sina dumplings för att sedan steka dem innan de serveras. Detta är något jag i vanliga fall brukar vara positiv till men på något vis lyckas de famla bort sig. För hård stekyta, dumplings som sitter ihop och en konstig kombination av fyllning som bitvis känns snudd på överkokt, bitvis snudd på rå. Det smakar ändå helt okej, men långt ifrån de bästa dumplings som landat på min tunga. Plus i kanten dock för att man får dosera sin egen sås baserat på riktigt fin soja, risvinäger och en chili som inte går av för hackor. Med andra, betydligt billigare, godare och genuinare hak alldeles i närheten (china town ligger bara runt hörnet) så kommer jag nog inte komma tillbaks hit. Men det var kul så länge det varade.

Sötpotatis&pumpamos

Något av det bästa med att bo i Queensland är, förutom fint väder, trevligt folk och annat gott, deras golden sweet potato. Den är lite ljusare är vad den sötpotatis jag är van vid brukar vara, men det den saknar visuellt tar den igen smakmässigt. Den är liksom... krämigare än sötpotatis brukar vara, även om den äts i fast form. Eller så är det bara trevliga omgivningen som spelar smaklökarna ett spratt vem vet. Jag gjorde en ordentlig batch sötpotatis&pumpamos av senaste säcken sötpotatis.

Sötpotatis&pumpamos:
1 kg golden sweet potato
350 g pumpa
2 stora gula lökar
ca 1/2 dl sojamjölk
75 g mjölkfritt margarin
salt
vitpeppar
riven muskot

Skala pumpan och löken. Hacka sötpotatis och pumpa i jämnstora bitar, skär löken i klyftor. Grilla eller ugnsbaka tills alltsammans mjuknat lite och doftar gott. Mosa med pärstamp eller mixa med mixerstav (beroende på vilken textur som önskas) tillsammans med sojamjölk och mjölkfritt margarin. Smaka av med salt, vitpeppar och muskot.

Serverades tillsammans med riktigt fina sataybiffar på sojabönor och kikärtor, limemarinerad broccoli, lättrostade pumpafrön (de kom ju på köpet, lika bra använda dem direkt) samt en sallad på blekselleri och rödbeta. Sötpotatis&pumpamos är nog något en person med viss vana vid att göra vanligt potatismos enkelt kan slänga ihop och skapa en annan, unik variant. Det enda som bör tänkas på är att sötpotatisen, pumpan och lök innehåller mer vätskor än bara vanlig potatis så var försiktig med mängden sojamjölk så du inte slänger ihop en tjockare soppa istället av bara farten.

Aussiekörv del 2

Har varit och tryckt vegankorv i flabben! På 5 Dogs, beläget i The Valley på 290 Brunswick Street, serveras 5 korvar. Påstås det. Men två av dem finns i vegetabilisk tappning, så egentligen borde det heta 7 dogs. En av körvarna av intresse är tofubaserad och går under namnet "Berlin", den andra är en seitankorv vid namn "NYC". I vanliga fall tycker jag nog att detta stället är en smula dyrt, men på tisdagar får du två korvar till priset av en. Schysst deal tyckte jag, drog dit och köpte en av varje.  

Korvarna är klart godkända båda två, men seitankorven "NYC" sticker ut som den något godare och intressantare. Den tofubaserade var lite större, men också lite fegare kryddad. Konsistensmässigt likvärdiga. På minus sidan hamnar att 5 dogs valt att ha exakt samma tillbehör till båda korvarna. Och kanske att börden känns lite för väl tilltagna. På plussidan hamnar att det är göttiga tillbehör; surkål värd namnet, karamelliserad lök, tysk curryketchup och äkta tysk senap (vilket är extremt ovanligt här down under... är någonting äkta *insert europeiskt specialitet* så innebär det i allmänhet ett salig blandning av påhitt och ting från närliggande regioner). Men 5 dogs är ett hål i väggen och med tanke på det, ja då är det här riktigt bra. Särskilt på tisdagar. Och om du gillar klassisk junkfood med bättre tillbehör.

På vägen därifrån passade jag på att unna mig lite glass också, hallon & passionsfrukt från Gelateria Venezia, Shop 13 Central Brunswick Convenience Center. De hade kanske 6 veganska sorter, samtliga baserade på frukt eller bär. Riktigt krämigt och svalkande i 30 graders värme.

Din lian i fejkdjungeln del 2

Mer outforskade produkter! Ja! Tofutti har tagit fram en vegansk ricottaost minsann. Säljs i förvånansvärt fula burkar om nästan ett halvt kilo.

Såklart måste produkten testas i en maträtt från det italienska köket, annars är man ute på cykeltur. Penne verde blev det med vitlök, mycket citron och stekt svamp. Nog om det. Nu till ricottan. Första intrycket är att den är lite väl torr. Lite väl grynig. Lite väl intetsägande. Ingen riktig karaktär, ungefär som smulad tofu som en gång frysts (för de som känner till den texturen) med en underlig smak som i det närmaste kan beskrivas som vanlij.

Lite underligt inledningsvis men av en slump så märkte jag att om man blandar ut med en gnutta extra salt kommer faktiskt ganska fina ostigt krämiga toner fram. Märkligt att tofutti missat så pass i smaksättningen kan jag tycka. Men bit för bit växer deras ricottaimitation på mig och den går från att vara något jag ångrar att jag strödde över min tallrik till att faktiskt förgylla. Testade även senare på sparrispizza och den gjorde sig bra även där (efter modifiering).

Trevligt när man vant sig, men ingenting jag kommer inhandla kontinuerligt (för lite dyr var den allt). 3 av 5 solstrålar efter modifiering. En hemmagjord tofu&cashew-ricotta sparkar dock dennas rumpa vilken dag i veckan som helst.

Att hitta rätt

Det är inte alltid rätt att hitta rätt, särskilt inte med dåligt lokalsinne i en ny stor stad. Men jag tror att jag har gjort det nu, tror att jag knäckt koden till att hitta vegansk mat i Brisbane. Tricket är helt enkelt att gå till ställen som inte har en uttalad vegansk profilering. Det är den trista sanningen, vissa av de veganställen jag besökt hittills har varit helt okej. Ett fåtal har varit bra men de allra flesta har inte imponerat. Ska vi se det från den ljusa sidan så har i princip alla restauranger veganalternativ, och de allra flesta är väldigt tillmötesgående och måna om sina kunders preferenser.

Förra veckan gick jag och en ny vän här nere och såg The XX, innan giget passade vi på att käka på ett japanskt ställe i Southbank. Det var dyrt och lite småsnobbigt, men de hade kanske 10 veganska rätter och helt ärligt får jag säga att vi serverades en av de bästa måltiderna jag ätit ute so far på mitt australienäventyr. Jag valde tofu agedashi (dvs stekt tofu i svampsås med alger, vårlök, gräslök och rättika) och edamamebönor. Svampsåsen var fantastisk, balanserade mellan sötma och syrlighet på ett trevligt sätt och blev en bra kontrast till löken och algerna.

Det rådde lite oklarheter om deras svarta sesamglass innehöll animalier så till efterrätt gick vi till ett ställe med rakare besked.

Rätt över gatan ligger Chocolateria San Churro, 161 Grey Street. Churros kanske låter som flottig festivalmat i gemene mans öron, men det går att göra på ett snyggare sätt tydligen. Alla churros var veganska och som tillbehör fanns jordgubbar och olika chokladsorter. Kanske fanns det fler alternativ också, vi hade lite bråttom till spelningen. Det beställdes in churros rullade i kanel och socker plus två sorters smält vegansk choklad. Fantastiska mörka aromer och en nyanserad kakaosmak frodas i munnen från första till sista tuggan.

Bästa mellanmålet

Ibland är det bästa det enklaste, ibland är "snabbmat" nyttig. Just nu känns det så och detta är mitt bästa mellanmål just nu:

1 banan
1/2 ordentligt mogen, söt mango
1/2 näve frysta hallon
stora mängder kakao

krossade jordnötter
anjoupäron

Mixa banan, mango, hallon och kakao till slät, välblandad kräm. Häll över ordentligt med jordnötter. Skiva anjoupäron (eller annat päron av relativt fast konsistens) i tunna skivor. Dippa skivorna i chokladkrämen, in i flabben.

Din lian i fejkdjungeln

Har hittat billig soja-cream cheese! 250 g kostar typ 16 kr, och i mitt huvud jämför jag med priserna på tofuttis Sour Supreme hemma i Svedala och konstaterar att det är som hittat. Producenten är King Land Soy Products och jag behöver inte leta i flummiga hälsokostbutiker eller internetbaserade varuhus för att hitta en burk, de finns i alla mainstream-butiker vilket känns riktigt skönt.

Har även hittat schnitzlar av märket Fry's, möjligt att dessa finns till hands på nordligare breddgrader också men jag ska erkänna att jag helt enkelt inte har koll på just denna sorten.

Jag stekte schnitzeln, blandade en klick cream cheese med persilja, salt och vitlök och serverade tillsammans med ugnsrostad potatis, grillad sparris, rödlök samt en frisk och sval sallad huvudsakligen på vitkål och spenat.

Cream cheesen var god! Lite annorlunda smak mot vad jag är van vid men inte direkt negativt, möjligen att den kändes lite tam på egen hand men riktigt bra som bas. Det enda jag har att opponera mig emot är nog konsistensen som kändes lite väl fast. Men bättre så än tvärtom, det går ju alltid att få det lösare, men att få en produkt fastare kan vara trixigare. Schnitzeln var som förväntat det vill säga panerad, köttig, god. Inga överraskningar, inga konstigheter.

Nästa projekt blir lätt att göra cheesecake på min nufunna cream cheese. Över och ut!